Nu är mitt hår rött och mellanlångt. Undrar hur jag ska ha det nästa gång jag klipper mig. Jag funderar på blått eller lila eller brunt inklusive röda slingor. Men nu får jag vänta ett tag innan jag klipper mig eller något.. Jag borde skrivit lite mer, men med tanke på att det är så sent på kvällen så orkar jag inte skriva så mycket.. Jag får skriva lite mer någon annan dag.

I denna bloggen ska jag skriva om ett band som har hjälpt mig mycket på vägen under högstadiet i skolan, nämligen The Ark. Ni kanske minns deras galna sång, The Worrying kind, som efter Melodifestivalen spelades upp på radio, på youtube. The Ark har hjälpt mig med min självsäkerhet, och dom har fått mig att trivas med mig själv. Dessutom har dom också fått mig att tänka på saker på ett sätt som jag aldrig gjort förut. Deras låtar har en sådan fin känsla och när jag hörde Tell me this night is over på en teater blev jag rörd, för den låten passade så bra till vad som hade hänt på teatern. Teatern jag såg hette "Minst två ton kärlek", den handlade om en mans liv, vad han gjorde och vad hände runtom honom. Sången gjorde mig verkligen berörd, fastän jag hört den innan, och jag berörs också när Ola Salo sjunger den. The Ark är ett galet, flummigt band som jag gärna skulle vilja träffa igen. Men jag skulle säkert bli jättenervös XD

Ta dig tid och lyssna på några The Ark - favoriter, det kommer få dig på andra tankar...